.

Så var helgen över och jag är sådär oförklarligt trött, på något sätt släpper man allt när man åker till Småland. Jag vet nämligen att då tar Ingrid och Ingemar (Alvas farmor och farfar) henne och all den där dolda tröttheten och slutkördheten man försöker trycka undan kommer fram. De måste tycka jag är galen som det vrak jag är när jag väl kommer dit...

Vi var på släktträff under helgen och det var en väldigt både rolig och speciell upplevelse då man fick se många nya ansikten och uppleva många olika personligheter. Många personligheter var dock inte de trevligaste vilket jag iofs. Blivit förvarnad om men ibland var jag nära att öppna käften av ren ilska över hur det betedde sig. Gud vilka människor det finns! Ja, man kan nu i efterhand inte annat än att skratta då de verkligen är så enormt patetiska egentligen och inte förtjänar så mycket till tanke ifrån mig. Alva var väldigt uppskattad dock och trivdes av att vara i centrum, hon är yngst i hela det släktledet och alla var så glada att hon kom =)

Alva har sovit hela helgen imellan oss i sängen och jag kan säga att jag kommer njuta av att få gå och lägga mig och krama om min karl lite granna nu ;)