.

Vi skulle egentligen ha en sommarfest igår men av olika anledningar kunde de flesta inte komma och då var det bättre att ställa in, men lika glad var jag för det! Vet ni varför? Jo, min älskade man var för en gångs skull ledig på kvällen och vi åkte in till Varberg där vi åt på tjusig restaurang för att sedan se "Mamma Mia" på bio. Det var ett lyckopiller! Både filmen och att få sitta och mysa med min man hela kvällen, vi behövde verkligen det. Alva var hos mamma som så snällt passade henne och då alla däckade hemma hos dem så fick Alva sova där, det var tomt men jag gick upp tidigt imorse för att hämta henne så vi kunde mysa =)

Idag så är det dock akutmottagning för våra bilar, ingen fungerar som den ska och jag är rädd att vi behöver köp en ny innan April-Maj nästa år som vi hade tänkt ifrån början. Det suger ganska rejält, men det är inte ofta bilarna lyder en och gör som man vill.

Imorrn ska jag till Ge-kås och tömma plånboken! *längtar* Lovar att skriva om mina fynd...hihi (konstigt att man blir så sjukt exalterad när man bara bor 2½ mil därifrån..)

Det blev inget tårtbak igår, åkte och handlade men glömde hälften av ingredienserna så jag får nog lita på att det kommer bli gott och göra tårtan på tisdag när gubben fyller år. Däremot så gjorde jag mjuk pepparkaka, inte helt egen dock men det var så sjukt mycket dyrare att köpa pepparkakskryddorna än några paket färdig mix, så jag körde på lyxvarianten med lite mer ägg och extra smör...*mumma*

Läkaren ringde mig igår, mina lever, bukspotts och sockervärden var bra (Tack gode gud!) så nu går vi vidare. Jag har alla symptom för bukspottsinflammation och diabetes men inga tecken enligt proverna på att det är så, det är bra konstigt ibland. Jag sökte vård tidigare i veckan då jag sedan jag var liten haft problem med magen och det efter graviditeten blivit mycket värre. Jag är konstant trött, får extrema buksmärtor, går ner i vikt utan att anstränga mig (lycklig för det, men det är så lite så det kommer väl tillbaka) och mår illa nästan jämt. Och nej, det är inte en till unge på g =) Iaf. Så väntar vi på provsvar för gluten eller laktos intolerans och visar de inget så ska jag in på screening för att utesluta det värsta. Men jag tror inte det är någon fara för då hade jag känt mig orolig, så är det bara!

Alva har det jobbigt med tänderna nu, önskar det var något mer man kunde göra än att ge henne alvedon som man inte kan ge alltför ofta. Någon med nåt tips?

Funderar på att åka och bada med Alva idag, tror hon skulle gilla det =)

Jag vet att det blir mycket prat om bak just nu, men jag har kommit in i en sådan period, det är så sjukt kul och skönt att göra något mer än att ligga på golvet med Alva hela dagarna. Min älskade man fyller år på tisdag så dagens utmaning är att göra några minitårtor som han får smaka och välja ut vilken han vill ha. Jag lovar att lägga ut det vinnande receptet imorgon =)

I övrigt så är livet lite tungt just nu, det händer så mycket med mig sedan jag blev mamma och saker jag var aktiv med innan och aktiviteter jag var superengagerad i förr lockar inte så mycket längre. Det känns som att jag har växt ifrån det och förstått att människor i föreningar aldrig växer upp riktigt. Jag menar att jag inte orkar skitsnack bakom ryggen längre och folk som har förutfattade meningar, sen att det alltid kommer finnas kvar runtomkring en men kanske inte i den mängden som det finns nu. Jag har helt enkelt annat att fokusera på, t.ex. min underbara man, vår dotter, djuren och mina få men underbara vänner.

Just nu längtar jag sjukt mycket efter att träffa Emma och gå på hennes bröllop, det är kul att ha sådana saker att se fram emot, det gör att dagarna går. Jag vet att hon och jag lagt en sak som hände bakom oss, men jag förstår inte hur jag kunde göra så som jag gjorde, jag måste verkligen värna om de vänner jag har och jag hoppas hon vet att jag djupt inne i hjärtat är sjukt ledsen och att jag ska vara en mycket bättre vän i framtiden.

Nu måste det handlas för tårtor!



(Min tuffing på promenix)

Jag visste det! Jag är hopplös och att på något sätt säga att jag kan upprätthålla en aktiv blogg är rena rama lögnen. Jag kommer dock göra så gott jag kan och är det någon därute som läser min älskade dagbok så hoppas jag ni står ut med detta faktum.

Alva är skogstokig, förra helgen tog hon 3 krypsteg efter varandra och nu kryper hon runt i hela huset, det är sjukt hur fort det kan gå. Undrar om bebisar har något speciellt inbyggt "universumscoolasteochsnabbasteapparatsomgörbebisarvärstaspeedygonzales" chip. Det lär man nog aldrig få veta men häftigt vore det, speciellt om man kunde styra det och ha en fjunig liten 2 veckors bebis lite längre =)

Den där kladdkake incidenten i förra veckan vill jag göra om snart men vågen protesterar, någon som har nåt tips på något nyttigt men snaskigt att baka istället?

Jag bakade kladdkaka kl. 07.00 på morgonen idag, skulle jag inte veta bättre så skulle jag garanterat tro att jag var gravid men jag kallar det bara tillfällig sinnesförvirring. Jag har länge letat efter ett recept på en riktigt kladdig kladdkaka och äntligen hittade jag en! Det är som i en dröm, jag är så lycklig ;) Så nu ska jag dela med mig av receptet till alla chokladsugna själar där ute.

Kladdigt Kladdig Kladdkaka

100 g smält smör
2 ägg
3 dl socker
1,5 dl mjöl
1 dl kakao
1/2 tsk salt
50 g krossad choklad

Garnering: Kokos

Smöra en form med löstagbar kant och bröa den med kokos. Sätt ugnen på 175 grader. Rör i hop de torra ingredienserna och tillsätt sen smöret och sist äggen. Rör ner chokladkrosset och häll över smeten i formen. In i ugnen ca 15-30 min, beroende på hur stor form man har mm. Känn med sticka med jämna mellanrum för den ska vara KLADDIG! Hellre för kladdig än tvärt om.. Serveras riktigt kall med grädde eller glass. Yummi yummi!

Hade själv den inne i 20 minuter och den blev underbart kladdig =)


Alva fick dock ingen chokladkaka, men hon verkade rätt nöjd med grötfrukost hon =)

Så var helgen över och jag är sådär oförklarligt trött, på något sätt släpper man allt när man åker till Småland. Jag vet nämligen att då tar Ingrid och Ingemar (Alvas farmor och farfar) henne och all den där dolda tröttheten och slutkördheten man försöker trycka undan kommer fram. De måste tycka jag är galen som det vrak jag är när jag väl kommer dit...

Vi var på släktträff under helgen och det var en väldigt både rolig och speciell upplevelse då man fick se många nya ansikten och uppleva många olika personligheter. Många personligheter var dock inte de trevligaste vilket jag iofs. Blivit förvarnad om men ibland var jag nära att öppna käften av ren ilska över hur det betedde sig. Gud vilka människor det finns! Ja, man kan nu i efterhand inte annat än att skratta då de verkligen är så enormt patetiska egentligen och inte förtjänar så mycket till tanke ifrån mig. Alva var väldigt uppskattad dock och trivdes av att vara i centrum, hon är yngst i hela det släktledet och alla var så glada att hon kom =)

Alva har sovit hela helgen imellan oss i sängen och jag kan säga att jag kommer njuta av att få gå och lägga mig och krama om min karl lite granna nu ;)

Jag vaknade av att en viss dam drog mig i håret, jag är nog sjukt trött för jag har inget som helst minne av att jag hämtade henne och la henne i sängen. Men hon såg glad ut så jag släpade mig motvilligt ur sängen och gick ner för att göra lite morgonvälling, Alva ger mig som vanligt den dömande blicken när jag letar efter vällingburken i kylskåpet istället för barnmatsskåpet. Hon kan ibland vara fullkomligt galen innan hon får frukost, ungefär som en demon tagit över hennes lilla hjälplösa barnakropp. Men när hon väl fått vällingen låter hon sin kära mor få lite egentid ochnsitter på golvet och leker.

Idag väntar jag väldigt otåligt på besked ifrån min man för att få reda på om vi ska till Småland ikväll eller inte. Han försöker ringa den ansvariga för släktträffen då vi inte är anmälda för att det inte var meningen att Anders skulle vara fri från jouren denna helg. Alltid ska allting ske så spontant så nu börjar jag längta efter lite "makt" i planerandet av vårat liv, visst é det mysigt när min man hittar på att man ska flänga lite titt som tätt men när allting ställs på sniskan för den sakens skull bli man lite trött. Det kanske också handlar om att jag för en gångs skull vill vara hemma med honom de få gånger han är ledig.

Ska vara lite hurtig och ta en morgonpromenad med lillan =)



Vagnen verkar rätt uppskattad  ;)