*pust*

Anton skriker och Alva vägrar sova…Jag försöker fokusera på annat då det bara är att acceptera att man inte kan göra mer än att gunga, gunga och åter gunga….


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0